femgenerationeristhlm.blogg.se

Här får du följa fem generationer av kvinnor som alla har vuxit upp i Stockholm och även bor eller har bott i Högalid/Hornstull. Några av oss finns inte med oss längre, men vi har alla mycket att berätta. Jag heter Anneli som vill ta er med på en resa genom våra liv. Följ med!

Fågelmat? Kassler?

Publicerad 2017-12-29 19:44:00 i Allmänt,

Hur tänker vissa människor när de på ett fågelbord lägger matrester istället för fågelfrön?
Ja, det är verkligen sant. En dag för någon vecka sedan när jag var ute och rastade hundarna fick jag se detta. Ärligt talat, en halv kassler, korvar och skinkskivor. Jag trodde först inte mina ögon. Den som har lagt dit det här tänker inte på att det finns ganska många råttor i grannskapet som skulle bli överlyckliga av att hitta den här typen av mat ute.
 
Efter någon dag såg det ut så här.
Ja, då låg maten under fågelbordet. Som tur är så plockade någon bort detta senare samma dag.
 
Man slutar aldrig att förundras över hur en del människor tänker. Nu ligger det frön på fågelbordet istället, det känns bra.

"Ringa misshandel"?

Publicerad 2017-12-28 16:24:19 i Allmänt, Familjen, Livet,

God fortsättning på julen!
 
Den 23 december på eftermiddagen stod jag nere vid Hornstull för att vänta på min dotter. Hon hade fyllt år dagen innan och vi skulle ta en kaffe på il Caffe. Som vanligt var det mycket folk i farten som köpte de sista julklapparna, kollade på julgranar osv. Mitt bland alla människor stod en ganska påverkad man i 50-årsåldern. Först stod han och pratade för sig själv, men så plötsligt fick han syn på mig. Varför just jag, det har jag ingen aning om. Han försöker få kontakt, men jag avvisar honom och säger att jag vill inte prata med honom. Jag flyttar mig lite, han följer efter och säger att han ska prata med mig. Då höjer jag rösten och säger än en gång att han ska gå därifrån. Vet ni vad som händer då? Jo, han tar sats och sparkar mig på smalbenet. Tack och lov så hade jag stövlar på mig och han var ganska ostadig så sparken tog inte så hårt.
 
Jag har aldrig i hela mitt liv blivit påhoppad utav någon människa. Det var verkligen en märklig och väldigt obehaglig känsla.
 
Många människor kom fram och frågade hur det hade gått, om jag hade ont osv. Så underbart att det finns så många fina medmänniskor omkring en. Det känns iallafall lite tryggt.
 
Min dotter kom strax efter och hon ringde direkt till polisen, som inte verkade speciellt intresserad. Medans hon stod och pratade med polisen i telefonen, så började mannen att bli aggressiv mot minst två andra personer. En av dem ringde också för att påtala hur aggressiv han var. Efter ett tag vinglade mannen ned mot tunnelbanan.
 
Så här i efterhand börjar man tänka på vad som skulle kunna ha hänt. Han skulle kunna ha skallat mig, eller gett mig ett knytnävslag i ansiktet. Det hade kunna varit sent på kvällen när det inte är så mycket folk i rörelse.
 
Ja, nu gick allt bra och det känns skönt. Dottern och jag tog vårat kaffe och jag fick överlämna några presenter till henne så det blev en fin dag iallafall.
 
Jag kommer aldrig att glömma hur den här mannen såg ut, så om han dyker upp igen, då tänker jag gå en omväg för att vara på den säkra sidan.

Nyårslyktor - som räddar liv

Publicerad 2017-12-03 19:04:56 i Allmänt, Livet, tips,

Trevlig 1:a Advent!
 
Man kan köpa armband, jullotter, kanske bara ge en julgåva i valfritt belopp eller varför inte nyårslytor?
 
För 295 kr, varav 225 kr går till cancerfonden, får du 3 st lyktor att låta få stilla sväva iväg på nyårsaftons kväll. Lyktorna är 100 % nedbrytbara(bambu, rispapper). Visst skulle det vara vackert att se hela natthimlen fyllas av dessa tysta små färgklickar. Jag har beställt, gör det du också! Gå in här på Cancerfonden
 

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela